HelenHBE

Mycket har hänt på få dagar.
  Först blev jag rädd, sen arg, nu vet jag inte. Jaja. Det är inte min sak att skriva om.

Fick dock en glad överraskning i fredags. M kom hit. Helt utan förvarning. Sov tillsammans i fredags och igår. Mkt mysigt.
  I fredags jobbade jag kväll och sen gick jag och Malin ut och tog en öl varefter vi tog en promenad och klättrade i tanto. Hade ganska mycket lera på mig när jag väl mötte upp M.
  Igår firade vi Magda (som fyller år idag, grattis!) med en liten picknick i gröngräset med resten av jordens befolkning i rålis.
  Efter det var det dags för mig och Malin att ge oss ut på ävnetyr igen. Näe inte direkt, vi tog först varsinn juice på nivå22 för att värma oss lite och sedan satt vi på några uppvärmda stenbjörnar vid medis i x antal timmar, rökte och drack vin. 
  En riktigt bra helg minus ett ångestmoln i bakhuvudet pga. det som inte är min sak att skriva om som jag nämnde i början.

//Helen

Tänkte på en sak igår. Jag gnäller väldigt mycket. Det vet ni ju redan, det bara är så liksom, för det har alltid varit så. Man skulle till och med kunna ta det så långt som till att jag är en riktig jävla gnällspik. Visst?
  Men idag skriver jag faktiskt inte för att gnälla. Jag kom att tänka på vilken trivsam tillvaro jag har ändå. Jag satt i mitt fina jättegula kök och åt mumsig frukost, skrev hemtenta och tittade på vitsipporna som står i ett glas på bordet och kände mig sådär snuskigt idyllisk. Eller ja. Själva jag var ju inte idyllisk med tuffsigt hår och mjukisar. Men allt det andra. Ville bara sucka sådär förnöjt som folk gör i dåliga filmer, ett leende på läpparna och så "Ah" varefter man lutar sig tillbaka.

Nojan har gått över, han botade den genom att ringa, pratade och log i telefonluren. Längtar tills han kommer hit. Är inte så lång tid kvar nu tror jag. Nästa helg kanske. "Ah"

//Helen

Varför så off? Hm.
Borde kanske återgå till att aktivt motarbeta känslor.

Är iaf sams med Malin. Tog en lång promenad med henne igår och pratade. Kändes riktigt skönt.

//Helen

Kvällen igår blev inte som tänkt på fler än ett sätt. Exempelvis lyckades jag såra någon som jag älskar något enormt genom att vara handfallen och karaktärssvag. 
  Jag lyckades även visa prov på svag karaktär i och med testet jag genomförde. Jag kände knappt någon dragning alls till D men eftersom jag var full, trött och likgiltig hamnade han på något sätt ändå i min säng. Bara därför att. 
  Många tankar på M flöt förbi och jag blev smått frustrerad över mig själv. Nu vet jag iaf att jag antagligen känner mer för honom än vad jag velat erkänna.
  Vet inte om den här upptäckten är positiv eller negativ. Jag har ju ett ganska bra tag aktivt försökt att motverka allt vad känslor heter och nu verkar det som att jag håller på att misslyckas även på det planet. 
  Gårkvällen var verkligen inte min stoltaste stund.

Ny dag nya tag, right?

//Helen

 

Idag har jag tagit tag i några viktiga saker:
Jag har köpt diskställ, jag har köpt min och jennis turkietresa, betalat räkningar och anmält mig till följande kurser:

1.turkiska för nybörjare
2.idé- och lärdomshistoria
3.män- och maskuliniteter

Vi får se vilka det blir. Turkiska måste det bli iaf.

M åkte idag. Känns lite jobbigt. Vi kommer inte ses fören om två veckor. Jag ska försöka att inte tänka på honom under tiden. Låtsas att han inte finns, bete mig som jag gjorde innan allt TP, alla pannkakor och allt. 
 
//Helen

Okej. Jag  har inte skrivit på en vecka. Jag vet. Jag har blivit riktigt dålig på det här men det känns inte riktigt som att jag har lust så ofta.
 Anyway. M är här igen. Börjar kännas lite smått seriöst nästan. eller njae, inte seriöst, men det är helt klart det mest seriösa jag haft på länge. Han sover här, under nätterna sover vi inte mycket alls, på dagarna lagar vi pannkakor, pluggar,spelar TP, tittar på film och har såklart en jäkla massa sex. Jag klagar verkligen inte. 
 
 Jag har träffat en spännande typ. En italienare, A. Han är skithäftig. Han har pluggat hur mycket som helst och är überintellektuell.
 Det finns dock vissa komplikationer med denne.Jag träffade honom i lördags på ett knytkalas för couch surfers, då pratade vi i flera timmar och det var liksom allt. Sen när jag skulle gå fick jag mig en kyss. Redan innan dess hade vi bestämt oss för att ses igen. Vi sågs iaf igår. Jag ljög för M och sa att jag skulle träffa en italienska som vill lära sig prata svenska.
  Vi sågs iaf och jag hade bestämt mig för att om han försökte vara närgången igen skulle jag helt enkelt säga "nej, tyvärr jag är väldigt intresserad av en annan person, tack ändå.." osv.
 Vi träffades vid slussen och gick till Kellys, när vi tröttnat på Kellys promenerade vi till södra teatern och satte oss där och hängde, efter det promenerade vi lite i regnet och när vi stod och tittade på utsikten fån katarinahissen slutade han helt plötsligt prata om jättespännande filosofi och såg ut sådär ni vet. Sådär så att man vet, shit nu kommer det. Istället för att vända bort huvudet i rättan tid stod jag som fastnaglad, visste liksom inte var jag skulle ta vägen och hann liksom inte undan i tid. 
 Istället för att säga det som jag bestämt mig för innan vi sågs avslutade jag det han hade påbörjat väldigt abrupt och vände mig om och började gå därifrån. Vi pratade inte om det på hela vägen till gamla stan. När vi kom till T-centralen och det var dags för mig att byta började han prata om att han kunde följa mig hem osv. Det lyckades jag iaf avstyra innan det var för sent.
 Och nu är min fråga; vad pysslar jag med? Jag vill ju vara med M så varför springer jag runt med A. Å andra sidan har inte jag och M lovat varandra något alls men å tredje sidan har det här knappt att göra med M utan mer att jag hellre har A som vän än något annat. Men varför är jag en sån tönt? Varför sa jag inte bara som det är till honom? Är jag inte ond som låter honom tro något annat?
 Jag har iaf bestämt följande: om A vill vara pussgurka nästa gång vi ses måste jag förklara mig. Helt enkelt sluta vara fegis och bara spit it out.

//Helen