HelenHBE

Jag upplevde den igår. Den barnsliga glädjen. För det finns faktiskt skillnader mellan "vuxen" glädje och barnslig. Barnslig är mer helhjärtad, uppfyllande och framförallt frigörande.
   Om du någon gång kära vän känner dig lite "blå". Ta med dig en vän och en portabel radio ut på nattpromenad. Dansa i en fin damm, i en fin park. Med dansa menar jag inte att stå och försöka röra sig så porrigt i takt med musiken som möjligt utan bara gör som när du var liten.
    Efter damm-dansen ska man gå vidare till en lekplats, lämpligtvis en skolgård. Där ska man helt enkelt göra det man gör bäst i en lekpark. Lek. Snurra på de där snurrorna du vet, en pinne med en platta man ska stå på och så snurrar den runt,runt,runt. Gå balansgång, åk linbana, men framförallt, gunga! Högt och jättelänge. 
   
Allt detta gjorde jag igår, Jag och Malin. Tack för den upplevelsen söta vän
   Och jag hade helt glömt hur det kändes att inte vara glad p.g.a. av något. Jag bara var det och det var det bästa jag varit med om på länge. Det var fint.

Detta är jag efter den extremt roliga kvällen. Helt utmattad=)

---

Idag ska jag träffa Mr. A....Det känns så konstigt. Vi har knappt setts alls på flera månader. Visst saknar jag honom på ett sätt. Är nog mest rädd att jag ska börja känna massa jobbiga saker som all logik säger till mig att jag inte borde känna. Vi får se. Jag kanske har hunnit bli känslomässigt stabil tills klockan ett idag. Vem vet?


Puss// Helen