Ett kall

Skulle det inte vara underbart att ha ett kall här i livet?
  Jag har alltid avundats människor som har speciella förmågor och starka intressen. Människor som sjuger vackert, människor som kan måla, dansa, sy eller bara helt enkelt är jävligt smarta så de kan bli vad de vill. Hittils har jag inte direkt oroat mig utan tänkt att "Ja. Jag kommer också hitta mitt kall så småningom." men herregud är jag helt retard eller? folk brukar väl upptäcka speciella förmågor och passioner tidigt i livet? eller åtminstone inte så långt in i livet som jag hunnit nu. Det kanske aldrig kommer något kall.  Är jag förlorad?

//Helen

Kommentarer
Postat av: A

Kära du, vet du vad ditt kall är...



Det är att hjälpa människor, som har det svårt, alla dem, som behöver stöd med att växa som människor. Du är fantastiskt på sånt. Se på mig, se vad du har gjort med mig...en mogen ung man, med självinsikt...



Där har du dittkall, och nej, jag menar inte att du ska bli en socialtant...

Psykolog, psykoterapeut eller dylikt...eller sadistisk åklagare... ;) Så ses vi i rätten...det skulle nog kunna bli ganska intense... hihi...



kram på dig...

2008-08-15 @ 19:54:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0