Vad betyder detta egentligen?
Jag drömmer mardrömmar. Jag började i måndags efter att ha haft en bra ledig dag, jag hade hunnit måla och tvätta och ätit middag med systeryster och Josefine och sen haft ett litet tårtkalas.
Det känns alltså som att mardrömmarna kom väldigt randomly och särskillt när de handlar om någon jag känner. Jag får väldigt dåligt samvete av att drömma att någon jag känner är ond. Men man kan väl inte hjälpa vad man drömmer, eller?
Idag ska jag flyttstäda kärleksnästet med Mathilda. Kanske är sista gången jag är där. Känns väldigt sorgligt.
//Helen
Det känns alltså som att mardrömmarna kom väldigt randomly och särskillt när de handlar om någon jag känner. Jag får väldigt dåligt samvete av att drömma att någon jag känner är ond. Men man kan väl inte hjälpa vad man drömmer, eller?
Idag ska jag flyttstäda kärleksnästet med Mathilda. Kanske är sista gången jag är där. Känns väldigt sorgligt.
//Helen
Ingick kanske inte riktigt i månadsbudgeten
Men ack så fina de är.
//Helen
En liten frågeställning
Jag vill ingte låta elitistisk, jag vet mycket väl att jag inte är en av samhällslådans vassaste knivar men det här får mig, en medelmåtta när det kommer till intelligens och utbildning att häpna. Dessa 5,7% av oss som röstade, har de någon egentlig agenda eller är de bara okunniga?
//Helen
Packar
Håller på att packa inför flytten. Flytten tillbaka, tillbaka till mor och far.
Det väcker en massa känslor det här med att packa. Allt jag samlat på mig under tiden jag bott här, allt påminner ju om något. En del saker minns man så tydligt när man packade ner sist, antingen för att åka till Turkiet, hem från Turkiet, eller för att flytta hit.
Det finns så många aspekter med det här att packa inför en flytt.
Det rent praktiska, hur mycket saker man egentligen har, det känslomässiga och moraliska angående hur mycket saker man har.
Hur man ska packa allt på bästa sätt för att kunna hitta skiten igen, och om man nu referar till det som skit bör man verkligen packa ner det då? Osvosv.
Sen så har vi ju sentimentaliteten som ju helt klart är min värsta fiende.
Jag är helt övertygad om att det kommer kunna bli riktigt mysigt att bo med mamma och pappa ett tag om jag bara uppbådar allt möjligt tänkbart överseende och tålamod, men att det kommer bli mysigt förändrar inte det faktum att jag inte längre kommer bo med Mathilda här i vårt jätte,jättefina hem.
Det förändrar inte det faktum att jag inte kommer kunna störa mig på om hon lämnat lampor lysande när hon skyndat hemifrån,
eller det faktum att vi inte kommer kunna titta på den andre och veta att just idag hjälper inga ord och istället för att orera om något bara säga "vill du ha en kram?",
det förändrar inte heller det faktum att jag inte längre kan komma hem trött och grinig, sätta mig ner med Mathilda och Lars och högljutt börja gnälla om än det ena, än det andra och resa mig upp därifrån någon timme senare när de fått 'work their magic' på mig och känna mig lätt och glad och varm i hela magen.
Icke att förglömma är ju Lars stört goda scones och Mathildas yoga sessions med mig.
Måste sluta rabbla upp saker att sakna, för mitt eget bästa.
Kanske ska lägga ner packningen för ikväll, ta en kopp te och försöka återuppliva Ipoden istället.
//Helen
Det väcker en massa känslor det här med att packa. Allt jag samlat på mig under tiden jag bott här, allt påminner ju om något. En del saker minns man så tydligt när man packade ner sist, antingen för att åka till Turkiet, hem från Turkiet, eller för att flytta hit.
Det finns så många aspekter med det här att packa inför en flytt.
Det rent praktiska, hur mycket saker man egentligen har, det känslomässiga och moraliska angående hur mycket saker man har.
Hur man ska packa allt på bästa sätt för att kunna hitta skiten igen, och om man nu referar till det som skit bör man verkligen packa ner det då? Osvosv.
Sen så har vi ju sentimentaliteten som ju helt klart är min värsta fiende.
Jag är helt övertygad om att det kommer kunna bli riktigt mysigt att bo med mamma och pappa ett tag om jag bara uppbådar allt möjligt tänkbart överseende och tålamod, men att det kommer bli mysigt förändrar inte det faktum att jag inte längre kommer bo med Mathilda här i vårt jätte,jättefina hem.
Det förändrar inte det faktum att jag inte kommer kunna störa mig på om hon lämnat lampor lysande när hon skyndat hemifrån,
eller det faktum att vi inte kommer kunna titta på den andre och veta att just idag hjälper inga ord och istället för att orera om något bara säga "vill du ha en kram?",
det förändrar inte heller det faktum att jag inte längre kan komma hem trött och grinig, sätta mig ner med Mathilda och Lars och högljutt börja gnälla om än det ena, än det andra och resa mig upp därifrån någon timme senare när de fått 'work their magic' på mig och känna mig lätt och glad och varm i hela magen.
Icke att förglömma är ju Lars stört goda scones och Mathildas yoga sessions med mig.
Måste sluta rabbla upp saker att sakna, för mitt eget bästa.
Kanske ska lägga ner packningen för ikväll, ta en kopp te och försöka återuppliva Ipoden istället.
//Helen
Ärenden
Jag älskar att gå ärenden, det ska jag göra hela dagen. Skön känsla att få något uträttat. Vad det än må vara. Ska dessutom till skärholmen med Jennis, hon var lite trött men jag hoppas hon orkar med en chailatte med mig.
Senare ikväll ska jag följa med sambon på yoga. Det ska bli väldigt kul och kanske lite förödmjukande, har om möjligt blivit ännu stelare under sommaren. Det kommer göra min kassa-stela kropp väldigt gott.
//Helen
Senare ikväll ska jag följa med sambon på yoga. Det ska bli väldigt kul och kanske lite förödmjukande, har om möjligt blivit ännu stelare under sommaren. Det kommer göra min kassa-stela kropp väldigt gott.
//Helen
Studentkort
Jag var på Södertörn och hämtade ut mitt studentkort igår. Alltså. Det var inte så fint. Jag sitter och lutar huvudet sådär som jag alltför ofta gör och stirrar passivt in i kameran. Jesus alltså. No good vibrations there.
Måste ändå säga att det är ett trevligt påfund med lite mer uppstyrda studentkort än på SU, det känns...uppstyrt och seriöst. Det känns lite viktigt och vuxet. Lite häftigt nästan. Jag gillar't.
//Helen
Måste ändå säga att det är ett trevligt påfund med lite mer uppstyrda studentkort än på SU, det känns...uppstyrt och seriöst. Det känns lite viktigt och vuxet. Lite häftigt nästan. Jag gillar't.
//Helen
Höstmänniskan Helen
En ny årstid står för dörren. Hösten är kommen och jag känner hur jag förändras. Jag blir mysigare, inte lika hysteriskt aktiv, kanske även en aning mellankolisk.
//Helen
Har ni tänkt på...
...att det är extremt svårt att beskriva stora betydelsefulla saker utan att man bara får det att låta som stora ord och inget mer än det. Kanske bättre att låta saker och ting vara osagt om man vill ha kvar dess betydelse och mening.
//Helen
//Helen
Hemma igen
Har varit hemma i några dagar nu. Det känns inte helt kul. Inte kul alls faktiskt.
Den stora frågan jag ställer mig är "vad gör jag här?". Fyfan för kylan, både den i luften och den bland människorna. Vill tillbaka till Turkiet, till släktingarna, till solen, till ett språk som jag faktiskt kanske skulle kunna lära mig, till den okomplicerade tillvaron, till det och bort härifrån. Ursäkta min negativa attityd.
//Helen
Den stora frågan jag ställer mig är "vad gör jag här?". Fyfan för kylan, både den i luften och den bland människorna. Vill tillbaka till Turkiet, till släktingarna, till solen, till ett språk som jag faktiskt kanske skulle kunna lära mig, till den okomplicerade tillvaron, till det och bort härifrån. Ursäkta min negativa attityd.
//Helen
