Om att vara ensam i gemenskap
Fyfan för det! Man sitter bland alla slaktingar som pratar turkiska och stammningen ar hemtrevlig och valkommnande. Fast inte för mig, för jag förstar bara ett fatal ord av vad som sags och de vet det, alltsa bryr de sig inte om att saga nagot till mig, visst. de ler snallt. men det racker liksom inte riktigt...vill hem till Sverige till mina egna vanner!
Pa torsdag börjar den langa bilresan hem!
Pa torsdag börjar den langa bilresan hem!
Kommentarer
Postat av: Didrikveronika
This page is very informative and interesting although often sad and upsetting.
Trackback
