De små sakerna

I ♥ U


Hade en viss favoritman skrivit med loops i min frukosttallrik igår. Det är verkligen en perfekt sak att vakna till.  


P.s
 Hade en jättefin kajakhelg med sagda favoritman, vi hade sex i en glänta, vi badade, vi grillade, matade andbebisar och satt och myste vid en lägereld. Underbart!
  Igår var jag i skogen och plockade blåbär och kantareller. Fikade sedan med flickorna. Gjorde blåbärsmuffins till mig och M när jag kom hem.
 Förresten är de magiska orden sagda nu.
D.s


//Helen 


P-pillret från forntiden

Biverkningar:

Mycket vanliga (förekommer hos fler än 1 av 10 användare): Huvudvärk

Vanliga (förekommer hos fler än 1 av 100 användare): Ansamling av vätska i kroppen, mellanblödning, stänkblödningar, avsknad av bortfallsblödning, svamp i underlivet, ömhet i brösten, magsmärtor, svullnadskänsla i buken, akne, utslag, migrän, humörförändringar, dpression, förändringar i kroppsvikt.

Mindre vanliga (förekommer hos fler än 1 av 1000 användare): Högt blodtryck, mjölkflöde från brösten, smärta i brösten, förstoring av brösten, illamående, kräkning, inflammation i tjocktarmen,håravfall, ökad behåring, brunpigmenterade hudfläckar, irritabilitet, förändringar av sexlusten, aptitförändringar.

Sällsynta (förekommer hos färre än 1 av 1000 användare): Hjärtinfarkt, blodpropp, cancer i livmodershalsen, bröstcancer, eksem.

Blev lite osugen på den här sorten efter att jag läst detta. Iofs brukar kanske inte p-piller vara någon direkt hälsokur men det kändes bara som att detta var lite väl många otrevliga potentiella biverkningar.

//Helen

Kajakutflykt-09 (matchande overaller here we come!)

Jag och mannen, den underbara ni vet, den finaste som finns, ni vet, han.  hrm. Iaf, vi ska åka ut och kajaka i helgen. Vi ska paddla och paddla tills vi kommer till någon liten (helst öde) ö och sen ska vi kampa där. Det roliga är att jag hatar att sova i tält, med alla pinnar, läskiga ljud och framförallt ingen dusch eller toalett.
  Ändå var det här min idé, för tanken att få ha honom helt för mig själv under en hel helg övervinner allt det där. Tanken på att vi ska vara helt ensamma i två dagar är helt berusande. Err....hm, inte för att låta galen alltså...men...det är så..

Imorgon ska jag bruncha med brudarna, ska bli mysigt, måste bara komma på ett riktigt gosigt café. Hm....Ritorno? eller kanske Sten Sture? Eller om man kanske kunde hitta något nytt....det vore också trevligt.
  På kvällen ska jag sedan på bio med systeryster och mamma. Vi ska se filmen om Coco Chanels liv för Chanel, om man säger... Härliga dagar....

//Helen


Glädjerus

Wie! Är det inte en perfekt dag gott folk? Ibland är man bara så oförskämt nöjd med tillvaron. Jag kan verkligen inte låta bli just nu. Allt känns perfekt, Jag är kär,  jag har en massa saker att se fram emot och fucking finally är det sol!

Saker att se fram emot (i kronologisk ordning):
- Second hand- shopping (om bara en liten stund)
- Picknick-mysa med tjejerna i gröngräset imorgon, som jag längtar! (synd bara att Ivana inte kan vara med, börja sakna henne riktigt mycket nu!)
- Träffa den där underbara mannen (imorgon!) 
- Alanya (om bara några veckor)
- Med största sannolikhet genusvetenskap (i höst)
- Börja övningsköra (även det i höst)
- Magdansen (Ännu en sak i höst)

Wie, wie, wie!

//Helen


I don't see what anyone can see in anyone else but you

Vi hade vårat första gräl eller vad man ska kalla det igår. Det var iofs väldigt lite grälande. Menmen, vi gjorde varandra  ledsna (inte med flit). Det positiva med det hela är att vi kom över det väldigt fort och att vi äntligen börjar inse hur mycket den andra faktiskt tycker om en. Hur mycket man betyder för någon.

En tanke, har fötts under min "isolering" i föräldrahemmet. Det är dags att ta tag i saker och ting.

//Helen

Till dig "Blondie"

Bloggen "flickvänsmaterial" kommer jag ta bort så fort jag skrivit klart detta inlägg. Jag kan hålla med om att den var väl hård, det var också därför jag inledde den med att säga att jag  var arg när jag skrev den, jag visste att det skulle bli så. Som sagt var den väl hård och verkar inte alls ha uppfyllt sitt syfte. Inte i långa loppet. 
  Det som gjorde mig upprörd var inte det din lillasyster faktiskt sa. Det var att när jag sa till dig att jag kände mig förolämpad vände du direkt på steken istället för att bara säga vad du faktiskt menade.
  Du känner mig, jag hade varit lite grinig i högst två dagar och sen hade det varit glömt.  Det kändes som att du satte din stolthet i första rum och det känns som att jag många gånger åsidosatt min när jag utan flit råkat göra dig upprörd eller ledsen. 
  
Det är som du säger: jag kanske inte behöver dig, men det känns ändå sorgligt att det skulle bli såhär. Jag tar på mig min skuld i det hela precis som du tog på dig din när du sa att vi båda gjort fel.  För precis som du sa att du kommer sakna mig kommer jag att sakna dig. Trots att allt på sista tiden bara blivit fel mellan oss älskar jag ju dig ändå fortfarande. Jag skulle verkligen tycka att det var tråkigt om det slutade såhär.
   Jag snokade på din FB och såg din sagda kärlek. Jag blev glad för din skull. För er skull. Jag hoppas att det kommer gå jättebra för er trots avståndet. Främst är jag ändå glad över att du åtefått tron på kärlek. Det känns skönt att höra.

Till Linn: Det var jättefint av dig att stå upp för henne som du gjorde. Det tycker jag verkligen.
   Jag har aldrig hävdat att jag har något emot one night stands. On the contrary, alla som läst min blogg vet att det inte stämmer. Men som jag också skrev, det blev längre och längre mellan våra samtal och hon lever fort. Inget ont om det. Bara det att jag till slut fick svårt att hålla koll.


//Helen


Sista dagen i Turkiet

Är i Istanbul nu och åker hem imorgon. Har fått låna svågerns dator (tacka gud för ett vettigt tangentbord!) Tydligen är det full rulle hemma. Vet inte riktigt om jag känner riktigt för att komma hem till någon jäkla kalabalik. Särskillt eftersom det varit så mysigt härnere i år. Fikat och myst med väldigt stor del av  släkten, har dock inte alls kunnat bada så mycket som önskat (då det varit skitväder här medan det tydligen varit superväder därhemma. Suck.) Dessutom gjorde vi en riktigt rolig grej. Som fick mig att stundvis känna mig som Laura Croft och som stundvis fick mig att känna mig som ett skrämt barn. Vi klättrade upp för vattenfall. Nej, inte ett vattenfall, ungefär 25, visserligen små, men ändock!
En sak som faktiskt ska få hemkommandet att kännas skönt är att jag äntligen får träffa M igen. Har längtat grymt mycket efter honom, men precis som jag lovade Maria lät jag inte det förstöra resan. Men ändå, som jag längtat!

Sömn är vad som gäller nu.

//Helen


RSS 2.0