HelenHBE

De senaste dagarna har jag hört från ett antal personer att jag är så negativ/ att jag har en negativ inställning till livet eller att jag borde vara lite glad. 
   Har ännu inte bestämt mig för om jag ska bli extremt stött och hävda att jag nästan  alltid är glad och att jag faktiskt ser väldigt positivt på min omvärld och att jag inte alls är förbittrad eller om jag ska vara ärlig och erkänna att jag är en total bitterfitta. Det måste nog bli det senare. En Positiv sak är i alla fall att jag inte är någon bitterfitta in denial, så jag kan börja jobba på en positivare attityd. .....men hallå...är jag verkligen ett sådant neggo?

Pok// Helen

Jag är riktigt trött på att bo hemma. Någonstans på vägen slutade jag och mina föräldrar att dra jämnt. Nu kan varenda liten skitgrej bli ett bråk och det är tröttsamt. De uppskattar inte mig och jag uppskattar inte dem.         Simple as that.
  Nu ska jag alltså på allvar börja leta lägenhet. Det svåra kommer bli att hitta en utan insats då jag inte har några besparingar att tala om.  Men vi får se. Om sisådär ett halvår kanske jag har något litet eget i nån liten förort.

//Helen

Mysiga hemmakvällar är inte mysiga, de är skittråkiga och min har knappt ens börjat!

I snart två veckor har jag längtat och trånat efter en kväll utan något inplanerat att göra. I början av den här veckan utsåg jag denna kväll till min efterlängtade myskväll. Nu är den här och jag vill bara att klockan ska bli tillräckligt mycket för att jag ska gå och lägga mig eller att någon kär liten vän kanske skulle höra av sig...men icke!


Bah vad tråkigt! Jag dör!

Jag har 37 myggbett! Hur fasiken går det till?!

Jag var på Jennis landställe i helgen, därav myggbetten. Helgen var mycket trevlig med solande, kortspel och en kräftskiva som nådde sin alkoholtopp redan klockan åtta. Det var otroligt, jag hade knappt ens kommit igång...Käre värld! Det enda som störde den trevliga helgen var ett fylle-psykbryt, performed by me och självklart alla dessa myggor. Faktumet att jag helt plötsligt låg i en säng som inte var tilldelad mig och inte ensam, var också ganska förvirrande. Jag gör inte så that's not my cup of tea!

//Helen

Nu ska jag klarlägga fakta för er mina vänner: Skavsår är inte uteslutande något man får på hälarna/tårna av för trånga skor, det är inte heller något som uteslutande kommer ifrån för tajta jeans eller för långdraget sex. 
 Dock har alla dessa skavsårstyper vissa gemensamma nämnare. De beror alltid på att något har varit alldeles för nära inpå något annat och orsakat friktion för länge.
  Jag vill också göra klart för er min älskade lilla läsarkrets att skavsår inte är ett uteslutande fysiskt fenomen. Det kan också hända att människor får skavsår på insidan och det är där, ärade vänner det gör som ondast. Det är då man känner att man inte orkar mer. Det är då man känner att man bara vill fly från något eller som fallet brukar vara- någon. Man vill helt enkelt ta av sig den jävla skon som skaver och lufta sitt stackars skavsår, låta det "andas" tills det läks av sig själv. Summan av kardemumman är i allafall att om skavsåret sitter på insiden så måste man bara få vara ifred. 

   Detta försökte jag förklara för mina föräldrar idag. Det gick....sådär.

vacation R.I.P

Jobbet börjar imorrn.  


//Helen