HelenHBE

Fyfan säger jag bara.
  Missförstå mig rätt nu. Jag älskar att blogga och jag älskar att läsa andras. Alla utom en. Det är en som får mig att vilja skrynkla ihop mig själv och min omgivning. Det är inte så att den är skriven med ett dåligt språk eller så. Det är bara det att  den kan få mig fysiskt illamående och nej, det är faktiskt inte blondinbella jag pratar om. Det är Mr.As blogg.
  Har nu kommit fram till att jag är föga intresserad av huruvida han kan vänta på Henne i hundra år och hur gärna han skulle vilja lära känna henne på insidan(snuskigaste dubbelmeningen någonsin.) Men nej. Nu ljög jag. Jag är väldigt intresserad av det. Men bara i självplågande syfte. Och nej. Jag är inte kär i honom men ändå. Kom igen. Reagerar jag verkligen abnormalt här?
  Jag tror att det är bäst att inte veta. Eller är det att sticka huvudet i sanden? Ska jag helt enkelt "face the facts" och läsa skiten eller har jag redan faceat mina facts genom att bara veta om det?
    Som jag sagt förut känns en nära vänskap mellan oss ganska avlägsen nu. Men vem vet. Han kanske kan vänta på mig hur länge som helst också?

Nu vill inte jag att ni ska tro att jag är helt galen och fixerad vid det här. Faktum är att jag nästan inte tänker alls på situationen eller ens på honom. Men det är just när jag tar min dagliga bloggrunda som det kommer över mig. Kankse är bäst att glömma att han och hans blogg finns för ett tag.
   Fast då vill jag först ha mina skor och mitt paraply som är kvar hos honom...

//Helen