Snipp. Snapp. Snut
-Så var kärlekssagan slut.
Jag lät min länge slumrande intuition stiga upp till ytan. Jag konfronterade Mr.A. Han var ärlig. Allt tog slut.
Inatt låg jag vaken länge och tänkte på allt som komma skall. Alla nätter utan att ligga på hans arm och utan att höra hans andetag. Tomheten.
Jag tänkte också på Henne. Kommer istället hon att ligga där på hans arm inom en snar framtid och lyssna till hans andetag? Svartsjukan.
Imorse vaknade jag bredvid honom och trodde att allt bara varit en dröm. Tills jag insåg att den dåliga känslan varade för länge och svedan i och runt ögonen var alldels för påtaglig för att bara var biverkningar av en dröm. Insikten.
//Helen
Det känns som att jag gjort ett fruktansvärt misstag, jag vet inte exakt vad jag vill, men såhär med facit i hand, känner jag att, jag vill vara med dig, jag vill vara den du somnar bredvid, jag vill vara den som lyssnar på dig när du behöver prata, jag vill vara den som kysser dig i nacken! JAg förstår bara inte varför jag inte klarar det, när jag verkligen verkligen vill det!
Jag vill åka till kråkön med dig, sitta på klipporna, utöver havet, somna in till måsarnas skri, och kacklande!
Jag vill inte leva utan dig, jag vill inte det!
Vad ska vi göra?
Varför blir jag bara sur när jag ser vad Adam skrivit? Schizofren? Han alltså, inte jag. Jag finns vid din sida hur det hela än slutar, men du vet vad jag tycker! Skämt å sido, vill bara att du ska veta det! Hoppas ni får en underbar vecka så ska vi se till att få en fantastisk helg nästa vecka när ni kommer hem igen!
